Igår var det dags att åka och hämta hem litet Ljus, oj vad skönt det var att äntligen få träffa fröken och stoppa ner näsan i hennes päls.
Det har varit en lång tid utan litet yrväder, men nu ska vi ta igen all tid, Sippan tyckte inte det va så skoj först, hon tyckte att det varit skönt å inte behöva dela med sig till syrran men jag sa att jag räcker till dem båda å då tittade hon lite surt på mig och gav mig en liten slick på hakan :) ,de är för goa de små.
Lika skoj och skönt att få hem Ljus, lika jobbigt var det att åka med stora killen till veterinären, men jag vet att det var rätt. Han hade sex anfall på söndagen och sedan har det snabbt gått utför under veckan, han kunde inte hålla blåsan riktigt och magen var i uselt skick så han såg ut som om han badat skitbad varje gång han uträttade sina behov. Det var så synd om honom, nu slipper han vara rädd och kan springa i full galopp med alla de andra i hundhimlen, det är han värd den store goe killen.
Bus har precis börjat löpa, så nu håller vi alla tummar och övrigt som går för att det faktiskt blir lite valpar, lagom till jul. Vilken tajming.... men nu är det sista försöket, blir det inget nu så är allt förbi. Jag hoppas allt går som det ska.
Den som lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar