Det stora sveket har rullat in......

Ibland är det svårt att ha tilltro till människor, just nu är ett sånt tillfälle. Hur länge min misstro kommer att kvarstå vet bara den som är med framöver.

Att bli sviken är nog det jobbigaste en individ kan vara med om, när sveket dessutom kommer från de vi fått lära oss är till för att tillvara ta våra intressen ,då blir det än större, än djupare och mer obegripligt.

Jag hoppas att jag så småningom kan arbeta upp ett förtroende kapital igen, men just nu så verkar det ganska otroligt.

Ensamvarg är stark, ja, det är nog så.
I alla fall just nu, för vem kan du lita på, om du inte kan lita på dem som är till för att var och en skall få samma chans till korrekt bemötande, samma rätt till objektivt faktainsamlande.

Jag har försökt att vara ödmjuk, jag har försökt att ha tilltro till att var och en gör sitt bästa för att vara objektiv, att var och en försöker vara professionell, men nu går det inte längre.

Det stora sveket har rullat in, sveket som etsar sig in under skinnet, gräver sig djupt in i hjärnbarken ,sveket som förtär allt som är mig kärt.

Ensamvarg är stark, ensamvarg kan inte svikas för ensamvarg har ingen tilltro till de som står därutanför.

Ensamvarg är jag, sveket har rullat in, när skall det rulla ut?

Vad bra det är att ha en hjärna som fungerar annorlunda!!!

Förra veckan fick jag äntligen paketet från XXXhobby som tog mer än 14dgr att få fast de lovar leverans inom 5dgr.

Nåväl, sprättar upp paketet för att testa de nya diesen från Timpan, ridå direkt.... de funkar inte i min epic.

Vad gör man i en sån situation?? Använder hjärncellen så klart, efter lite mätande testande med diverse papper och kartong, står det klart att den perfekta lösningen på problemet är en av mina skärbrädor i plast. Men den hade alldeles fel storlek, så fram med sågen, rita å berätta å såga lite så var det kirrat.

Fram med Epic:en och testa, Bingo, det funkade. Så nu kan jag glatt använda mina nya mysiga dies från Timpan/Sissix.

Fan vad jag är glad åt min knasiga hjärna :)

Vad har du i ryggsäcken egentligen?

Vet du verkligen vad du har i din ryggsäck? Eller tror du bara att du vet?
Skillnaden kan bli enorm om man vet och inte bara tror.

Som märkes så har tankarna satt igång och snurra riktigt. Det blir så uppenbart vilken skillnad det gör när man vet vad som gjorts under ett barns uppväxt och sedan får bekräftelse på det man tidigare misstänkt.

Att veta att man varit del i att göra allt som går för att stödja en liten människa till att få så bra start på livet som möjligt och förhoppningsvis en bra fortsättning oxå ,det är stort.

Det är då jag verkligen förstår varför jag har det jobb jag har. Kan inte vara mer nöjd.

Du säger.....

Så där kan du inte göra - Fast jag precis gjort just det
Så där kan du inte säga - Fast det är precis vad jag sagt
Så där kan du inte låta - Fast det är precis så jag låter
Så där kan du inte tänka - Fast jag tänker precis så

Om du hela tiden säger att jag inte kan, fast jag redan gjort det du precis sa att jag inte kunde.
Hur tror du att jag ska få förtroende och tillit till din kunskap?

Jag begriper det inte - gör du?

Hat, Blod och Tårar

är titeln på den bok som för tillfället trollbinder mig.
Jag är lyckligt lottad att känna författaren personligen, en ung kvinna med en livserfarenhet som många dubbelt så gamla som henne inte har.

En livserfarenhet som de allra flesta är mycket glada att ej ha, men många är de personer som inte har något val. Det finns inombords, går ej att få stopp på, och omgivningen har väldigt svårt att förstå.

Att omgivningen inte förstår, är inte konstigt.

För hur ska du förstå något om du aldrig upplevt det, om du aldrig känt att ingen förstår, om du aldrig fått höra att du ska sluta göra dig till, du aldrig fått höra att det inte är någon idé att förklara för du begriper ändå inte.
Hur ska du då kunna förstå, vad det innebär att alltid inombords känna att du inte passar in, att du inte har ett existensiellt berättigande eftersom du ändå inte kan bidra med något, att alltid känna att du är tärande aldrig närande för någon, hur ska du förstå det??

Eller som hon så klokt skriver i en av sina dikter:

"om människor som inte förstår varandra
åtminstone förstår att de inte förstår varandra
då förstår de varandra bättre
än när de utan att förstå varandra
inte ens förstår att de inte förstår"