Ibland är det svårt att ha tilltro till människor, just nu är ett sånt tillfälle. Hur länge min misstro kommer att kvarstå vet bara den som är med framöver.
Att bli sviken är nog det jobbigaste en individ kan vara med om, när sveket dessutom kommer från de vi fått lära oss är till för att tillvara ta våra intressen ,då blir det än större, än djupare och mer obegripligt.
Jag hoppas att jag så småningom kan arbeta upp ett förtroende kapital igen, men just nu så verkar det ganska otroligt.
Ensamvarg är stark, ja, det är nog så.
I alla fall just nu, för vem kan du lita på, om du inte kan lita på dem som är till för att var och en skall få samma chans till korrekt bemötande, samma rätt till objektivt faktainsamlande.
Jag har försökt att vara ödmjuk, jag har försökt att ha tilltro till att var och en gör sitt bästa för att vara objektiv, att var och en försöker vara professionell, men nu går det inte längre.
Det stora sveket har rullat in, sveket som etsar sig in under skinnet, gräver sig djupt in i hjärnbarken ,sveket som förtär allt som är mig kärt.
Ensamvarg är stark, ensamvarg kan inte svikas för ensamvarg har ingen tilltro till de som står därutanför.
Ensamvarg är jag, sveket har rullat in, när skall det rulla ut?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar