Vädret är kanonfint, sol, blå himmel och bara lättvindil. Snödropparna har kommit och sticker upp sina fina små blad genom snön som ligger kvar i rabatten, vårfåglarna kvittrar så öronen håller på att ramla av. Det börjar spritta av vårgrönska både här och där.
Men ändå, så är allt så tungt, har ingen lust till något. Märkligt borde ju vilja en hel massa nu, det borde spritta i kroppen av våryra, men inte.
Jag vill bara dra täcket över huvudet och ligga kvar i sängen. Vill inte nånting känns det som.
Har ingen aning om varför men det är så det känns just nu, men det lär gå över, nångång.
Tröööökigt är det i alla fall, å väldans less på mig själv blir jag, men, men det är bara att gilla läget eller nåt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar